tisdag 22 januari 2008

Allt är mätbart!




Jag har precis läst klart min julklapp från svärmor. En bibliotekarie får förstås bara hårda paket. Julklappen var Daniel Kehlmans bok världens mått. Boken som blev en dundersuccé när den släpptes i Tyskland handlar om de två vetenskapsmännen Alexander von Humboldt och Carl Friedrich Gauss. Gauss var ett geni som har kallats för ”matematikens furste” och som långt före sin tid gjorde fantastiska beräkningar som kunde verifieras först på nittonhundratalet. Humboldt var en världsberömd upptäcktsresande som färdades främst i Syd- och Mellanamerika och fanatiskt mätte, kartlade och nedtecknade allehanda naturfenomen på sina resor. Detta under en tid då det tysktalande området, som fortfarande inte hade enats till en tysk stat var världsledande på vetenskaplig forskning och hade fler berömda vetenskapsmän än hela den amerikanske kontinenten.
I Kehlmanns bok får man följa dessa två under deras uppväxter, Gauss växer upp i fattigdom i Braunschweig, men hans talanger upptäcks tidigt och hans studier bekostas av hertig Ferdinand av Braunschweig. Friherren Friedrich Heinrich Alexander von Humboldt växer upp i ett helt annat skikt av samhället och får från unga år en mycket intellektuellt stimulerande uppfostran. I korthet går boken ut på Att Gauss sitter vid universitetet i Göttingen och räknar, medan Humboldt reser kors och tvärs över jordklotet med sin evige sidekick, fransmannen Bonplandt. Vartannat kapitel handlar om Gauss varannat om Humboldt. Som medelålders träffas de två och diskuterar och grälar som riktiga lärde skall göra. Det låter kanske inte så roligt. Men faktum är att det här är en otroligt rolig bok, jag vågar påstå att det här nog är den roligaste bok jag kommer att läsa under 2008. Exempel på dråpliga episoder som gränsar till ren slapstick är när Gauss som till skillnad från Humboldt avskyr att resa, gör som sjuttonåring en av sitt livs få resor. Denna gång till Köningsberg för att inför Immanuel Kant lägga fram sina matematiska beräkningar. Det visar sig att den stora mästaren är svårt dement och efter att den förväntansfulle Gauss levererat en mycket komplicerad matematisk beräkningen replikerar Kant med svaret -korv. Mycket roligt är också Humboldts vedermödor när han tillsammans med Bonplandt bestiger Anderna och drabbas av syrebrist och hallucinerar uppe på bergstopparna.
De två vetenskapsmännen representerar också två olika förhållningssätt till världen och vetenskapen. Humboldt försöker att tygla och ordna världen så att den passar in i hans modeller. Medan Gauss söker att genom matematiken dekonstruera och plocka isär världens skenbara ordning. Den här boken är en mycket humoristisk och ganska kärleksfull skildringen av världen vetenskapen och vad det innebär att vara människa. För historiskt intresserade är det också intressant att läsa om strävandet efter ett enat Tyskland som skymtar förbi här och där i boken.

Inga kommentarer: