fredag 20 mars 2009

Dagens biblioteksassistentoutfit

Dagens biblioteksassistentoutfit: stämpelörhänge med retrokänsla, vintagekofta.

10 kommentarer:

Anonym sa...

Till bibliotekarierna på Lidingö.

Min syster, som är läkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala, kämpar tillsammans med sina kollegor för att de ska få behålla sina vita rockar - bland annat för de djupa fickornas skull.
Där förvarar syrran och hennes kollegor arbetsmaterial.

Att jag påminner er om den diskussionen beror på att jag blir helt förvirrad när jag läser vad ni väljer att diskutera på denna biblioteksblogg - som jag antar är tillkommen på arbetstid.
Vad är det ni egentligen vill diskutera med era läsare - där jag antar att jag som er blivande låntagare också ingår - med alla inlägg om "outfit" och klädsel?
Är det bara skämt? Eller förhandlar ni också med politiker om rätten att få ha arbetsrockar?

Jag är (med man och tre barn) alldeles nyinflyttad och fick av en vän, som är bibliotekarie i Stockholm, tipset om denna blogg. Hon vet att hela min familj är kulturintresserad och att vi, där vi bodde tidigare,med stor behållning läst bloggen www.minabibliotek.se.
Men här hittar jag nästan ingenting om kultur, litteratur, folkbildning, barnverksamhet eller annat biblioteksrelaterat.
Men denna blogg är kanske bara ett internt tidsfördriv för personalen på Lidingö bibliotek och inte alls tänkt för

de nya låntagarna

Arga bibliotekstanten sa...

Så chic. Och användbart på så många sätt! :-)

Jenny sa...

Till "anonym": Stort tack för dina synpunkter - kul med lite reaktioner! jag är dock inledningsvis inte helt säker på att jag förstår kopplingen mellan läkarrockarnas djupa fickor och vår biblioteksblogg, men jag kan säga att vi definitivt inte förhandlar om några arbetsrockar för egen del.

Biblioteksbella är avsedd att vara en bred, underhållande och humoristisk blogg med "udd" som därmed inte alls utesluter diskuterande, reflekterande inlägg av den typen du efterlyser (om jag förstår dig rätt). Om du går igenom arkivet garanterar jag att du hittar såna inlägg, till exempel inlägget: "läsning - ett socialt tvång?". Litteratur- och kulturtips har vi skrivit mängder av!

Men det finns många biblioteksbloggar i landet och det är inte särskilt roligt om varenda en är likadan i anslag och innehåll. Därför har vi i viss utsträckning valt att fylla ett, som vi uppfattar det, tomrum i biblioteksbloggsvärlden: nämligen behovet av en blogg som vågar vara lite mer humoristisk. Det tycker jag faktiskt är ganska modigt, eftersom det varit närmast tabu i branschen tidigare. Vi har också fått väldigt många positiva reaktioner på från våra läsare på grund av att vi vågat göra något nytt och annorlunda och utmana bilden av den lite präktiga bibliotekarien. Det handlar om att bjuda på sig själv, att på ett allvarligt menat men ändå lättsamt sätt bygga en mer personlig relation till våra besökare, som via bloggen kan få se biblioteket och personalen lite "bakom kulisserna".

Du refererar till bloggen "mina bibliotek" som ju faktiskt inte är en blogg utan en webbsida. Vår webbsida har också mycket info kring barnverksamhet och liknande. Men vi tar till oss dina synpunkter och vässar pennorna för några riktigt vassa folkbildningsinlägg :-) Outfitsen lär vi dock inte sluta med - de är alldeles för populära bland våra läsare!

Anonym sa...

Hur är då adressen till webbsidan, där jag kan få veta om vad ni på biblioteket på Lidingö erbjuder min familj av kunskaper, folkbildning, barnkultur och annat biblioteksrelaterat?
Alltså motsvarigheten till www.minabibliotek.se.som är den webbsida som vi har följt och uppskattat i ett par års tid nu.Innan vi flyttade hit till Lidingö.
De flesta yrkesgrupper har ju arbetskläder (i går åkte jag tåg hela dagen och tänkte då på hur praktiskt det är för resenärer att man vet vilken av alla dem som knallar omkring i vagnarna är
en person som man kan få information av)
Att sjukhuspersonal i Uppsala vill få arbeta i yrkesklädsel har förstås inte bara med de djupa fickorna att göra, utan också med att klädseln är en markering om yrkeskompetens.
Bibliotekarier vill väl också vara yrkeskompetenta - varför tycker ni på Lidingös folkbibliotek att min fråga är konstig?
Det är många fler inlägg på er blogg om klädsel (bibliotekariernas klädsel!)än om vad biblioteket erbjuder sina låntagare.

Jenny sa...

Länken till vår webbsida finns uppe i det vänstra hörnet på bloggen. Eller gå in här: www.lidingo.se/bibliotek. Den är tyvärr avsevärt mindre än minabibliotek.se, som ju är en gemensam jättesajt för runt 20 bibliotek i Umeåregionen. Vi är ju bara ett enda litet bibliotek. Men där finns ändå mycket info om vår breda verksamhet! Under våren kommer webbsidan också att göras om och få ett nytt utseende.

Jag kanske bör tillägga att vi tidigare hade en mer traditionell biblioteksblogg, som tyvärr hade mer eller mindre noll besökare. Den nya satsningen har fått ett betydligt större gensvar och besökarantalet är mycket högre än vi räknat med. Vad tycker förresten ni andra läsare? Någonting ni vill se mer av på Biblioteksbella?

David sa...

Hej anonym och välkommen till Lidingö!

Bibliotekets hemsída ligger direkt under staden Lidingös sida, på adressen http://www.lidingo.se/bibliotek .

Där kan du hitta allt detta du och din familj eftersöker i fråga om boktips arrangemang och kulturaktiviteter. Hemsidan arbetar vi anställda på biblioteket aktivt med för att underlätta för våra besökare.

Jag förstår heller inte riktigt vad du är ute efter angående kläderna. Om du tycker att dagens outfit är fånig, så kan jag hålla med dig. Det var lite poängen med det hela. Att skoja lite med våra läsare. -Och det är gjort på arbetstid ja. Det går snabbt att ta en bild och skriva en text. Det hinner man med mellan en klass på biblioteksbesök och ett pass i informationsdisken.

Angående biblioteksanställdas arbetskläder så förstår jag inte riktigt vad du menar. Tycker du att vi borde ha någon slags uniform? Vi har alltid på oss små skyltar när vi arbetar i biblioteket så att det skall framgå vilka som arbetar på biblioteket. Det har räckt bra för oss tycker vi. Jenny har skrivt i ett tidigare inlägg att hon perosnligen inte skulle tycka om att bära uniform på jobbet. Är det det du tänker på?

Anonym sa...

Tack för svar!
Jag ska genat läsa hemsidan och visa den för mina barn och min make - de är stora biblioteksentusiaster liksom jag själv.
Jag arbetar som flygkapten och har svårt att förstå kommentaren om att det skulle vara på ett negativt sätt "präktigt" med en form av klädsel som visar ens uppgift här i livet. Varför tycker bibliotekarierna på Lidingö att det skulle vara negativt att uppfattas som "präktig"? Själv vill jag gärna uppfattas som präktig, duglig och kompetent i mitt arbete.
(Men jag ska inte tjata mer om detta.)
Litet litet konstigt är det att jag med skattemedel betalar de interna skämten på denna blogg....
Men nu är jag nöjd med svaret från er.
Vi ses på biblioteket!

Amelie sa...

Jag tycker att ni förtjänar en stor eloge för Biblioteksbella, som lyckas med att skilja sig från andra biblioteksbloggar (som ärligt talat ofta är pinsamt likriktade) och angriper allt som har med bibliotek och bibliotekarier att göra på ett kul sätt. Hela konceptet känns väldigt genomarbetat, och trots att ni är många som skriver håller ni en väldigt tydlig linje. Ja, jag ska erkänna att jag är lite avundsjuk, faktiskt.

När det gäller likriktade arbetskläder och uniformer, så känner jag personligen att såna bara behövs i de fall där man i yrket behöver utstråla auktoritet eller ledarskap (över allmänhet, besökare, kunder osv.). Eller att kläderna ska ha någon slags praktisk fördel i arbetet (t.ex. då läkarrockarnas fickor). Jag kan inte tänka mig att någon av dessa faktorer skulle vara tillämpningsbara på bibliotekarier. Speciellt inte som vi ständigt kämpar med att vara inbjudande och tillmötesgående, så långt bort från den stereotypa bilden av präktig bibliotekarie i fotriktiga skor som bara är möjligt. Biblioteken behöver förnyelse, och jag tycker att det är väldigt sorgligt om bortgång från gamla former ska behöva uppfattas som fånigt eller oseriöst.

Så tack för en alldeles utmärkt blogg! Hälsningar från en bibliotekarie verksam i södra Stockholm.

Simon sa...

Det här en bra blogg med "udd" (hehe). Skönt att inte alla är så likriktade och trista. Bibliotek är kultur och som sådan bör det vara annat än likriktighet. Att driva med hela "dagens outfit"-grejen är klockren och absolut ett gensvar + ett tecken på att skribenterna här har koll.

Att man skriver och för debatt om bibliotek, litteratur osv. känns viktigt och att göra det på ett sätt som inte är mossigt är ju bra. Att det råkar vara en superborgerliga komunen Lidingö som är mest vågade känns verkligen som pricken över i:et.
Har själv pratat med folk på Lidingö som seriöst anser att man inte bör få låna böcker på biblitek utan man borde få hyra dem.

Bibliotek är så sjukt mycket mer än bara att låna ut böcker. Det är att vara ett centrum för kultur kan man säga. Det är också en av få institutioner som erbjuder något gratis.
Om då dem som jobbar bibliotek är stela, trista, mossiga och går runt i enhetlig uniform så tycker jag det skulle vara pest och pina. Det är en jäkla skillnad på sjukvårdspersonal, flykaptener, konduktörer och mer kulturella arbeten som bibliotikarier.
Ungefär lika absurt som om alla lärare skulle ha enhetliga kläder i skolan eller varför inte skoluniform så man tydligt känner igen vem som är barn och skapar en likriktad stämning. Nej, det är 2009.

Till biblioteksbella:

Jag skulle tycka det var kul att lära mig lite mer i detalj vad som sker på ett bibliotek. Vad gör en bibliotikarie, vad är målbilden (finns det någon sån), finns det diskussioner om bibliotikariens roll på arbetet? Är det individuellt hur man "hänger" med angående tex film och musik som köps in?
Skulle också tycka det var kul att veta varför det är så begränsat utbud av musik på de flesta bibliotek och varför musiken sällan är speciellt alternativ.
Har aldrig sett en enda dark ambient platta tex på ett bibliotek.

Stå på er!

David sa...

Simon och Amelie, jag vill börja med att tacka er för allt beröm, biblioteksbella *rodnar klädsamt*

Jättekul att ni tar upp och diskuterar vidare frågan om arbetsuniformers vara eller icke vara. Det är just så här man vill att bloggen skall fungera, stimulera till debatt. Och fungera som en direkt kommunikation mellan i det här fallet biblioteket/bloggen och dess läsare.

Mina personliga erfarenheter av arbetskläder är inte så positiva. Jag har extraarbetat en hel del som vårdbiträde under mina studier. På en arbetsplatser hade vi anställda uniform. Jag tyckte på ett sätt att det var praktiskt med att ha företagets kläder. Mina egna slets inte och det var tydligt vilka som tillhörde personalen. Nackdelen var dels att vi var tvungna att tvätta dem själva, samt att kläderna hade en fruktansvärd passform. Om man som jag är storlek small och ganska fåfäng var det jobbigt. Om jag inte ville se ut som ett tält fick jag i stor utsträckning använda dammodellerna vilka inte satt särskilt bra på mig de heller. Att gå omkring hela dagarna och känna sig obekväm gjorde inte det redan ganska tunga jobbet roligare.

Det enda sättet att på något sätt höja statusen inom bibliotekspersonalen är tror jag att börja klä upp oss i kostym och dräkt. Då skulle vi verka viktiga och märkvärdiga och jag är naiv nog att tro att det skulle påverka synen på vår yrkesroll. Tyvärr verkar sådana kläder också i andra riktningen som exkluderande. Redan idag så finns det mentala barriärer kring biblioteken. Det finns många människor som aldrig sätter sin fot på ett bibliotek för att de inte känner att det är en plats för dem. Om jag sitter i kostym i informationsdisken så verkar jag nog viktigare och seriösare, men samtidigt tror jag att jag skrämmer bort delar av våra besökare. Jag tror istället på att arbeta med bemötande, att alltid ge god service genom att vara trevlig och tillmötesgående.

Jag tror inte att borgerliga kommuner per definition har en annan bibliotekspolitik än socialdemokratiskt styrda. Även om det finns skillnader i de olika politiska blockens syn på biblioteken så verkar det i mångt och mycket som om det är upp till kommunpolitikerna. Om det sitter några biblioteksentusiaster i kommunstyrelsen så satsas det på biblioteken oavsett vilken politisk färg som kommunen har. Men detta är åter igen mina egna erfarenheter och inget som jag har några direkta hänvisningar till.

Tack för dina frågor Simon, det är jättekul att få berätta lite om vad vi egentligen gör på Lidingö Stadsbibliotek. Som i de flesta organisationer arbetar vi mot uppsatta mål. Biblioteket är uppdelat i olika avdelningar. Jag arbetar till exempel på barnadelningen. Bland våra mål finns exempelvis att bjuda in x antal klasser på ön för biblioteksbesök och boktips, eller att ha sagostund en gång i veckan. Varje år följs dessa mål upp och skrivs om vid behov. Vi är en politisk styrd organisation och det är genom politiska beslut som det bestäms vad vi skall göra. På Lidingö finns ett beslut att vi skall satsa på ungdomar och därför har vi försökt ordna extra program som skall locka ungdomar. Vi har under året gjort om ett hörn av biblioteket för att passa just ungdomar, med sköna soffor och medier riktade till unga inom räckhåll.

Jag tror att biblioteksvärlden är närmast besatt av att diskutera sin egen roll, vid bibliotekarieutbildningarna skrivs massor av magisteruppsatser som diskuterar bibliotekarierollen i perspektiv med det ena eller andra. Detta tycker jag är jättebra eftersom vi lever i en brytningstid där synen på medier och avsändare och läser förändras radikalt. Om du vill ha information om någonting är för de flesta människor inte längre biblioteket det självklara stället målet, utan istället google.

Till viss del är det individuellt hur mycket bibliotekarier och biblioteksassistenter hänger med i utgivningen av böcker filmer, musik och tv-spel. Alla är inte intresserade av samma saker, men nästan alla som arbetar på bibliotek är väldigt samhälls- och kulturintresserade. (min erfarenhet).

På vårt bibliotek har vi fortfarande bokmöten varannan vecka, där bibliotekarierna sitter ner och går igenom vad vi skall köpa in för nya medier. Bibliotekarierna har olika områden som vi bevakar, tex musik historia skönlitteratur deckare tv-spel osv. Sen för vi en dialog om vad vi ska köpa in. Vi försöker att köpa in både smalt och brett. Både Camilla Läckberg och modernistisk poesi. Här finns ett klassiskt dilemma. Ska man köpa in ännu ett exemplar av en populär deckare som vi vet kommer att lånas ut många gånger, eller skall vi köpa in ett banbrytande verk av en uzbekisk futurist som precis kommit i svensk översättning, men förmodligen aldrig kommer att lånas ut. Jag vet inte alltid? vi försöker att ha ett brett utbud av olika medier, det står i bibliotekets mål. Något som vi uppmuntrar är att bibliotekets besökare kommer med inköpsförslag. Vi köper in väldigt mycket böcker som våra låntagare bett oss köpa in. Du kan besöka oss och tipsa om en bok eller skiva som vi borde köpa. Vi gör någon slags bedömning på din förslag. Vi har en policy om att inte köpa in något som spekulerar i våld och fördomar något som propagerar för diskriminering eller har ett innehåll som strider mot de mänskliga rättigheterna.. Vilket också går att diskutera eftersom vi har äldre böcker på biblioteket som inte skulle klara en sådan bedömning, som tex mein kampf. Men förmodligen skulle vi inte köpa in Grand theft auto eller en skiva med vit makt-musik.

Kul också att du tar upp att biblioteket är mer än att låna ut böcker, som du säger är vi en av de få platserna i dagens samhälle där du kan uppehålla dig utan att köpa någonting. En plats där alla är välkomna på gott och ont. En person som hotat personalen, varit aggressiv och otrevlig är välkommen tillbaka en annan dag. Vi har inte möjlighet att porta någon. Alla är välkomna på biblioteket.

När det gäller musiken så försöker vi också där att ha ett brett utbud och köper in en hel del på efterfrågan. Men vi som arbetar på biblioteken har inte koll på all sorts musik. Särskilt inte mer ”alternativa” genrer som inte recenseras i dagspressen. Jag tror inte att vi har någon skiva som kan klassas som dark ambient, så hör av dig och önska specifika titlar som du tycker att ditt lokala bibliotek borde ha.

Det här blev både babbligt och långt, men det är kul att få berätta om vad man egentligen gör på sitt arbete.