onsdag 18 november 2009

Ännu fler märkliga bibliotekarier i barnlitteraturen

Hej alla Biblioteksbellaläsare

Är helt ny här på biblioteket och bloggen och eftersom jag är här som barn- och ungdomsbibliotekarie så måste jag ju fortsätta på Ingrids serie om bibliotekarier i barnlitteraturen.

Min absoluta älsklingsbibliotekarie är Serena Gullregn från Margaret Mahys klassiker Bibliotekarien och rövarna (ingår i Det stora piratiska dundersmällkalaset & Bibliotekarien och rövarna). Liksom titeln antyder är det fråga om en bibliotekarie som stöter på ett rövarband, som dessutom kidnappar henne i syfte att pressa kommunen på pengar. Serena är den typen av bibliotekarie som gör allt för böckerna, hon verkar rätt ok med att bli kidnappad (som tur är, kommunen har naturligtvis inte råd att betala lösensumman) men att däremot låna ut referensböcker – där går gränsen!

Det är lite av Stockholmssyndromet över den här boken, den kidnappade och kidnapparna blir väldigt goda vänner och rövarna inser vad alla borde inse, nämligen att alla behöver en bra bibliotekarie. Min favoritscen är när polisen kommer till biblioteket för att fånga rövarhövdingen och Serena bestämmer sig för att rädda honom. Och hon gör det som en sann bibliotekarie. Först lägger hon in honom i katalogen så att han blir bibliotekets egendom och sedan vägrar hon låna ut honom till polisen – han har ju inget lånekort med sig! Och attans, attans, när polisen stolt kommer tillbaka med lånekortet är han redan utlånad. Jag ska inte spoila läsningen för er men ni kan ju fundera på rövarnas framtida yrke...

1 kommentar:

Anna sa...

Å, den där läste jag för våra barn när de var var små och halvstora. Ungarna tyckte bäst om Dundersmällkalaset, men Biliotekarien var min favorit.