fredag 16 april 2010

SWELL

Marie Sharp har absolut ingen åldersnoja. Hon är helt övertygad om att allt är för sent när man blir äldre. Att man ska acceptera att man börjar bli gammal och inte försöka jaga ”en förlorad ungdom”. Hon vill ägna sig åt ”gamla saker” som att ”vara sysslolös en hel dag istället för att känna mig tvungen att proppa den full med avledande förströelser för att slippa skuldkänslor och ångest.”
”Att ”coola ner och softa” är för människor över sextio.” Ett levnadsmotto som kan få den mest åldersfobiska att fundera över om livet kanske har annat att erbjuda än att försöka hålla sig ung och stimulerad. Nej, nu när hon är gammal njuter hon av inte behöva göra något som hon i hela sitt liv känt att hon måste göra.
En makalöst befriande bok om glädjen över att fylla sextio. Förtjusande snärtigt beskriver hon sin vardag om att bli farmor och umgänget med sina vänner. Att bli gammal handlar inte bara om dallrigt häng och åldersfläckar utan om konsten att njuta av livet även om du inte längre är intresserad av att lära dig något nytt eller ser ut som tjugo.
Sixty, well off, enjoying life.

Inga kommentarer: