måndag 4 oktober 2010

Nicholas Shakespeare


Snowleg
Engelsmannen Peter Hithersay beger sig till Leipzig i Tyskland för att studera medicin och vid ett kort besök i DDR förälskar han sig i en kvinna som han kallar Snowleg. Han lovar att hjälpa henne över till väst men sviker henne. Ca tjugo år senare när muren fallit beslutar han sig för att leta reda på kvinnan som plågat hans tankar i så många år och för att försöka gottgöra sitt svek.


Havets hemligheter
Alex och Merridy finner varandra och lever ett stillsamt liv på Tasmaniens östkust. Men obearbetade förluster, som de båda utsatts för, pyr under den stillsamma ytan för att slutligen inta deras liv. Den utlösande faktorn blir den skeppsbrutna pojke som paret räddat i den värsta stormen i Tasmaniens mannaminne.

Båda böckerna har en stillhet som lockar men som ligger på gränsen till att bli för långsam. Men har du väl tagit dig igenom den långa inledningen kan du inte lägga ifrån dig dem. Kontrasten mellan hetsen i verkliga livet och livet i böckerna är påfallande, trots att de behandlar sorg och bedrövelser. Det är inga böcker man hastar sig igenom. De kräver tid.

Inga kommentarer: