torsdag 19 maj 2011

Va för jävla pack e ni?

Sitter fast i en fotbollsbok för tillfället. Eller, nja, en fotbollsklacksbok är det snarare. Boken heter Va för jävla pack e ni? och handlar om framväxten av supporterkultur kring AIK, Hammarby och Djurgården. För mig som försöker att gå på de flesta av AIK:s hemmamatcher men av naturliga skäl inte var med för några tiotal år sedan är det väldigt spännande att läsa historien bakom det man ser idag.

Boken går igenom klackhistorien kronologiskt och jag har hittills just passerat de mörka naziåren kring sent 80- och tidigt 90-tal. Nästan roligast är prologen om de riktigt tidiga supportrarna. Även då väckte klackarna reaktioner, vilket märks till exempel i den här insändaren från 1915: "Till sist även en uppmaning till publiken att ej lägga sig i spelet och genom en massa glåpord, såsom 'busar-busarpojkar', med flera vackra tillmälen överösa Sleipnerspelarna"

Författarna Magnus Hagström, Peter Johansson och Carl Jurell som själva naturligtvis representerar varsitt lags supportrar har intervjuat många som varit med i olika skeden, som de organiserade supporterföreningarnas första ordföranden och även de som föregick föreningarna.
Extra kuriosa för alla ungdomsbibliotekarier (jag vet att vi inte är så många!) är att en av de mest återkommande intervjupersonerna är ungdomsboksförfattaren Katarina Kuick. Hon är visserligen bajare men jag är så storsint att jag citerar henne ändå. Och en hel del av de mer aktiva supportrarna kan nog känna igen sig ändå i vad hon säger om när Hammarby gick upp i Allsvenskan 1989:

"I Karlstad var vi 600 som blev en enda jätteorganism av tokglädje, det är en glädje som är större än någon annan glädje jag varit med om. Jag insåg hur viktigt det här var för mig och hur nära det var att jag inte fått uppleva det. Skulle jag på min dödsbädd få återuppleva en timme av mitt liv är det den här timmen."

Svenska fans och DN om boken.

Inga kommentarer: