tisdag 16 april 2013

Gästinlägg och boktips

Hej, jag heter Sofia Granberg och går i klass 8c i Högsätra skola. Nu under två veckor har jag gjort min prao här på biblioteket. Jag skulle vilja tipsa om några av mina favoritböcker, som inte har särskilt mycket gemensamt utom att de är ganska gamla och kan kallas klassiker. Att börja läsa någon gammal bok kan kanske kännas tråkigt, men det är oftast en positiv överraskning och värt det. Men att de fortfarande blir lästa bevisar att de är klassiker av en anledning: de påverkas inte av tiden, utan är alltid lika aktuella.


Alltså, topp tre: A Clockwork Orange skrevs 1962 av Anthony Burgess, och utspelar sig i en påhittad, mörk framtid. Samhället håller på att störta samman och våldet är på rekordnivå, ungdomsgäng som det huvudpersonen Alex är med i rånar, mördar och misshandlar. Till slut blir han fast, och döms till fängelsen för mord. Han får en möjlighet att ta del i ett experiment vilket skulle göra att han kan släppas fri på en gång. Den nya behandlingen som ska prövas visar sig vara en form av hjärntvättning, och efter den kan han släppas ut i samhället igen som en zombieliknande, halvdöd människa, oförmögen till våld. Boken handlar mycket om den fria viljan, och om staten kan ha rätt att beröva någon den för att motverka brott. Alex kommer aldrig skada någon igen, men han har samtidigt blivit av med hela sin personlighet och är knappt en egen individ längre. Förutom handlingen, som är fantastisk, är det nästan värt att läsa boken bara för språkets skull. Den är väldigt bra skriven, och författaren har mer eller mindre uppfunnit ett eget slangspråk som karaktärerna pratar. Det ska föreställa någon slags ryskengelska, och i början förstår man knapp någonting när helt påhittade ord dyker upp. Efter ett tag börjar man känna igen uttrycken och kan gissa sig till vad de betyder, men det är ibland rätt klurigt att läsa. Jag tyckte att boken var otroligt bra, och att fler borde läsa den. Frågorna som tas upp känns lika viktiga nu som någonsin.

Pesten skrevs 1947 av Albert Camus. Den handlar om hur en extremt smittsam sjukdom kommer till en liten stad i Algeriet. En sommardag dyker plötsligt råttor upp på gatorna, stora mängder råttor som dör i massor. Överallt ligger de döda i stora högar. Snart smittas de första människorna. Staden sätts i karantän och kaos utbryter när fler och fler insjuknar och dör i en sjukdom som börjar likna pesten. Boken handlar om hur enskilda personer och samhället som helhet reagerar i en krissituation. Bland annat följer man en läkare som ska försöka hjälpa människor, vilket verkar allt mer omöjligt. När det är som värst dör hundratals människor varje dag, och än fler smittas. Den handlar också om en journalist, som tidigt blir skickad dit för att rapportera om den mystiska smittan. Då sätts staden i karantän för att stoppa spridningen, och han får inte resa därifrån. Han är fast precis som alla andra. Myndigheterna försöker desperat hålla ordning och få människor lugna. De försöker få det att låta som om färre har dött än vad som är fallet i sina rapporter, men allt är förgäves och snart råder allmän panik. Det här är en av mina absoluta favoritböcker. Den är så bra uppbyggd: från hur ingen trodde att det var någonting allvarligt i början, sedan långsamt värre och värre tills det var en fullkomlig katastrof.

1984 skrevs 1948 av George Orwell och var tänkt som en skildring av hur världen kanske skulle se ut år 1984. Precis som i A Clockwork Orange är det en mycket dyster framtidsbild, en dystopi. I 1984 har en diktaturstat all makt, och kan alltid se dig. Övervakningskameror finns överallt, och människor som råkat göra eller säga fel ”försvinner”. Reklam och propaganda finns överallt, och då och då påstås det att man är i krig med en av de angränsande supernationerna för att skrämma folk och få dem att lita på staten eftersom den skyddar dem. Man krigar i påhittade krig för att öka produktionen och försäljningen för att landet ska kunna gå runt. Framtidsteknik finns för att t.ex. massproducera böcker och poplåtar genom att mata stora maskiner med ord som blandas om och spottas ut i nya ordningar. Barn är så hjärntvättade att de anger sina egna föräldrar om de misstänker något. Huvudpersonen Wilson jobbar på ett av ministerierna, ”sanningsministeriet” som sprider propaganda och försöker hålla sanningen dold för folk. Han börjar fundera över om det han gör är rätt, och varför det ser ut som det gör. Men han råkar göra ett felsteg, och eftersom ”Storebror” alltid ser honom blir han snart intagen till ”kärleksministeriet”. Sanningsministeriet sysslar med lögner, och kärleksministeriet med tortyr. Boken är väldigt bra, den är ganska skrämmande men det är precis det som är meningen. Den är minst lika aktuell idag som när den skrevs, om inte mer. Jag tänker mycket på Nordkorea, där människor på samma sätt blir hjärntvättade att villkorslöst älska en ledare. När den förre diktatorn där dog grät människor på gatorna, vilket känns obehagligt likt vad som skulle hända om samma sak skett i 1984.

Sofia Granberg

 

Inga kommentarer: