måndag 15 april 2013

Intervju med Klara Krantz




I januari i år kom Uppsalastudenten Klara Krantz ut med sin debutroman Ge mig arsenik. Eftersom vi på Biblioteksbella tycker så himla mycket om boken, ställde vi lite frågor till Klara om boken och hennes skrivande.

Vad handlar din bok Ge mig arsenik om?
Den handlar om en femtonårig tjej som är ganska ensam men som har kommit på att hon är ett geni.

Hur gick det till när du skrev boken?
Det började med att jag hittade huvudpersonen Elsa, hennes röst, och så skrev jag massa text utifrån det. Och så började det hända henne saker, och så växte texten liksom fram så. Men det tog ganska lång tid innan jag fattade vad som var handlingen, kanske kan man säga att den kom sist av allt. På samma sätt har det nog varit med researchen, att jag skrivit först och kollat upp saker sen. Till exempel skrev jag den scen där Elsa och hennes mamma tittar på ett tv-program där Håkan Hellström är med utifrån hur jag mindes det när jag såg intervjun för många år sen, och efteråt youtubade jag för att se hur väl det stämde med hur intervjun faktiskt var....

Gör du något speciellt för att komma i rätt stämning när du ska skriva?
Ja, musik är viktigt. För att komma i stämning till att skriva på den här boken har jag, förutom att lyssna på Håkan Hellström, lyssnat på massa hiskelig nittiotalsmusik som för mig är förknippad med med högstadietiden. Men annars tror jag väldigt mycket på att bara sätta sig vid datorn, så brukar inspirationen komma när jag väl börjat skriva.

Vad är det svåraste med att skriva?
Jag tror att det svåraste är att helt glömma det där med bra och dåligt, att inte värdera sin text. Jag måste alltid låtsas att ingen nånsin kommer läsa det jag skriver, för att våga skriva.

Vad är din akilleshäl som författare?
Motsatsen till skrivkramp: Jag har en tendens att skriva väldigt mycket text och sen slita med att förstå mig på och få ordning på den.

Vilken är den mest minnesvärda läsupplevelse du haft?
Oj, omöjligt att välja en... Men en bok som var väldigt viktig för mig var Fittstim, den kom när jag var typ fjorton och blev ett feministiskt uppvaknande.

Vad läste du i tonåren?
Allt från bamsetidningar till Existensialismen är en humanism.

Har du något tips till andra som skriver?
Försök att strunta i det där med bra och dåligt, för det finns inte. Skriv och skriv och skriv och gå en skrivarkurs, för det är alltid nyttigt att låta andra läsa ens text, och träffa andra som också skriver.


Vill du läsa bibliotekets recension av Ge mig arsenik, så hittar du den här.

Bilden ovan är lånad från www.unt.se

Inga kommentarer: