onsdag 21 augusti 2013

Börja läsa!

I Kulturdelen i DN (igår 20/8) skriver Andreas Palmaer om hur ljummen litteraturen för de som ska börja läsa själva är. Nyttig och ofarlig, ofta begränsad till en vardagsmiljö som ska väcka igenkänning hos barnet som trevar sig fram bland bokstäverna. Jag har tänkt på just det här, att jag kan uppleva de där korta små böckerna som så olidligt tråkiga och torftiga, och jag har undrat om det finns någon särskild poäng med det. Nu tror jag visserligen att det kan finnas en vits med att skildra, och läsa, om de små händelserna i livet men det skulle vara spännande att se några fler poetiska utsvävningar. I artikeln i DN ges flera exempel på börja läsa-böcker som avviker lite från normen, så kika på det om du vill ha tips. Dock får du bläddra i papperstidningen eller ha en digital prenumeration för att kunna läsa artikeln. En bra idé är annars att kila iväg till biblioteket och be om guidning när det gäller lättlästa böcker, har du riktig tur så sitter Ingrid eller Moa, våra fantastiska barnbibliotekarier, i informationsdisken.

Själv kan jag tipsa om att börja läsa även sådant som inte är börja läsa-böcker. En bilderbok kan funka lika bra, exempelvis Thomas och Anna-Clara Tidholms Nilla och jag som handlar om en flicka som bor i glesbygden och därför endast har en kompis till hands. Många känslor ryms i en kort text med enkelt språk. Även kapitelböckerna av Rose Lagerkrantz, Mitt lyckliga liv och fortsättningen Mitt hjärta hoppar och skuttar är utmärkta för den som nyss lärt sig läsa. Korta små kapitel med underbara illustrationer av Eva Eriksson. Historierna handlar om Dunne, som börjat skolan, har en mamma som är död och en bästis som gör henne alldeles kär-lycklig.
http://www.roselagercrantz.se/img/illustrations/illustration006_small.jpg
 Andreas Palmaer inleder sin artikel med att man minns den första bok man läste själv på samma sätt som sin första kärlek. Och där blir jag besviken på mig själv. Jag minns otroligt många läsupplevelser från barndomen men kan för allt i världen inte minnas denna första gång. Något som etsat sig fast är dock när jag läste Sparvelböckerna av Barbro Lindgren, jag minns nästan hur sidorna luktade och hur jag närstuderade de små spretiga teckningarna som illustrerar texten. Jag älskade det!

Inga kommentarer: